Tittade på sändningarna från Belgien. Banan såg svår ut. Många hinder på liten yta. Kul att se den därJapanen som vann. Han red som bara den i omhoppningen. Nästan lite ponnystuk över ritten mot sista hindret.

Efter sändningarna var det lite info från svt. Där sa de att man kan gå in och titta på tv på svt play och det är ju sant. Tråkigt nog kan man aldrig titta på hoppsändningar där. Ska det vara så svårt att lägga ut det där? Finns det några som har oregelbundna tider med ridning, stallskötel och allt som ska göras så är det väl hästtjejer? Då borde det väl passa bra att man kan gå in och titta på hoppning när det passar? Har inte svt rättigheterna borde de väl kunna länka till det företaget eller landet eller vad det nu är som har rättigheterna?

Kvällen spenderar jag ensam framför tvn med lite färsk ananas. Ulf är på jobbet och barnen är borta hos kompisar. Lugnt och skönt!

Jag tar tillbaka det där med lugnt. Nu börjar raketskjutningen.

Jag har lagt märke till att det sänds tvprogram om polygami lite nu och då, nu senast i går. Då var det ett program om flera familjer där det var en karl och typ tio kvinnor i ett hushåll. Alla dessa intervjuades förstås och alla tyckte det fungerade så himla bra. Hmm... jag vet inte jag. Om det nu fungerar så bra, varför finns det inga familjer där det är en kvinna och typ tio karlar? Några sådana familjer intervjuades dock inte.

I kväll ska jag se hoppning på tv 16:30. Jag vet att det gick bra för Alexander Z! Kul!

I går åkte vi till Kramfors och tittade på Mittrevyns repetition. Vilken bra show det var. Har ni tillfälle att åka dit så gör det! Toppklass på föreställningen.

Hur som helst. När vi åkte ner till Kramfors så kom Sara och jag på att det vore händigt att åka till Sundsvall dagen efter och att vi i så fall kunde sova över i vår eminenta stuga. Sagt och gjort. Vi svängde in i Ullånger och klickade på elementet innan vi åkte till Revyn så när vi kom tillbaka vid elvatiden på kvällen var det lite lämpligt ljummet, typ 16 grader, i stugan. Vi bet ihop och somnade så småningom med frostbitna kinder och iskall nästipp. Vi vaknade något försenade vid niotiden i en varm och skön stuga.

Vi har i alla fall inte köpt så mycket i Sundsvall. Det fanns liksom inte så mycket som vi ville ha. Det var annat förut när Övik var rena rama u-landet, men nu när det finns många affärer även där så blir man blasé när man åker till Sundsvall. Men det är klart. Ikea är alltid Ikea och där köpte vi några kuddar, handdukar och lite annat småpynt. Jag blir som vanligt snål när det är jag som är tvungen att betala. Ha ha ha...

Jag har i alla fall gått oavbrutet från halv elva till klockan tre så motion har man ju fått.

I dag bär det av till Kramfors Folket Park. Vi ska se genrepet till deras revy. Min pappa jobbar ju med revyn så då har vi fått erbjudande om det. Bra med mindre folk än de vanliga föreställningarna. I alla fall när man har kryckor och ett opererat ben. Tänk annars med all trängsel! Hu. Inte för att jag vill dra alla över en kam men pensionärer har en förvånandsvärd låg förmåga till att ta hänsyn. De finns inga som kan trängas som de. När jag har gått med kryckor på stan så är det mest gråhåriga personer som nästan gått över mig eller gjort så jag tvingats hoppa undan. Tänk då hela busslaster med pensionärer!

I dag är det exakt 100 dagar sedan jag skickade upp Berta till Umeå. Det är snart dags för henne att komma hem och för mig att sätta upp nya mål för mig och henne.

Mina mål

1. komma upp på hästryggen (innan mars är slut?)

2. träna för en tränare (dressyr)

3. tävla minst en klubbtävling innan sommaren är slut ( LB?)

Hästens mål

1. hoppa stadigt på 1 meter och förhoppningsvis gå upp till 110.

2. tävla med någon av mina hoppryttare (Veronica eller Anna-Lena)

3. bli stadigare i högergaloppen.

Frisören lockade håret med plattången. Därav lockarna. Luggen ska vara en snelugg tydligen.

Jag får kanske sänka nivån på kravet att skriva roligt. Det blev nämligen inget skrivet då. Jag fick härdsmälta och kunde inte skriva en enda rolig rad på bloggen.

I dag har Sara och jag varit på stan och klippt oss. Äntligen. Det blev inte så mycket kortare men nu har jag lugg i alla fall. Jag var i alla fall den sämsta kunden på evigheter (enligt mig själv). Jag visste inte hur jag ville ha håret och när hon frågade om hon skulle styla det så sa jag bara - gör som du vill. Jag iddes inte engagera mig. Det snöade ute dessutom så jag tänkte att vad hon än gör så blir det ju blött av snön och då förstörs ju allt ändå. Optimistklubben, eller hur?

Ulf och jag har börjat gå ut och gå på kvällen. Det går ju att gå lite längre om man har någon med sig för då behöver jag inte oroa mig så mycket om vad som skulle hända om jag ramlar eller så. Nu går vi en kilometer bort och sedan vänder vi. Inte långt men sååå himla mycket längre än vad jag kunnat gå tidigare. I dag snöar det tyvärr så då blir det ingen promenad. Så synd ;-)

Fy fanken vad tråkigt inlägg det där blev. Jag måste börja skriva roligare. Vem orkar läsa tråkiga inlägg på en blogg? Inte jag.

I går hade vi besök på kvällen. Det var Ulfs klasskamrat som bor i Stockholm samt klasskamratens bror som bor i Schweiz som var här. Det var trevligt men det blev lite sent. Halv två gick jag och lade mig - Ulf gick och la sig fyra. Man var alltså lagom trött i morse när farsan ringde från stan där han hade varit på rea på elgiganten och köpt ett nytt kylskåp. Jag hade i ett svagt ögonblick lovat att jag kunde komma och hjälpa till om det behövdes men vi var alltså som döa sillar allihop så farsan fick fixa det där själv.

På eftermiddagen åkte vi till Ullånger och hälsade på. Jag hjälpte farsan med spotify och gjorde en favoritlista till honom. Dessutom hälsade vi på hos syster. Vi tänkte åka upp till morsan också men vädret var inte det bästa och då är det hopplöst att ta sig upp på fjället.

När vi kom hem från Ullånger vid halv tio hade vi huset fullt av tonåringar. Det går inte att sitta inne i tvrummet och att gå och lägga sig kan man glömma för de sitter i tvrummet som ligger bredvid vårt sovrum och surrar. Men jag klagar inte. Man vet ju var de är och vad de gör så då gör det inte så mycket att jag är skittrött. Gäsp. Om det inte blir väldigt sent vill säga. Då kanske...