Släppte ut hästarna i morse och tog in dem nu ikväll. Annars så har jag bara jobbat hela dagen.

Veronica har hoppat med Berta. Det gick tydligen bra. Det hade varit kul att vara där och se Berta hoppa men det blir väl en annan dag.

Nu ska jag se på hockey. Äntligen slutspel. Då kan man ju ödsla lite tv-tid och titta.  

Åkte och släppte ut hästarna på morgonen och åkte sedan på jobbet. Jag brukar inte åka till skolan förrän vid lunch i normala fall, men nu har jag så mycket som måste ordnas så det var nödvändigt att åka dit redan på morgonen. Det är mycket som ska vara klart innan sportlovet.

Efter jobbet kastade jag i mig lite mat innan jag åkte på ett utvecklingssamtal i Gideå. När jag kom hem vid halv åtta var jag jättetrött. Det blev till att dega framför tv'n för att ta igen mig och när jag sitter där så smäller det till i tvapparaten så vips så har tv'n gått sönder. Kul.

Jag har inte hunnit med att åka ut till Berta annat än att släppa ut henne. Lite tråkigt, men snart så är det sportlov så då kan jag satsa att vara där lite mer. Nu har det dessutpm kommit en hel del snö här i Husum så det bådar ju gott. Veronica ringde och sa att hon ridit Berta idag och hon ska försöka hoppa några skutt med henne i morgon om hon hinner. Det känns lyxigt att ha en som kan hjälpa till att rida henne när jag absolut inte har tid. Det hade gått bra sa Veronica i alla fall. Berta kämpar på och är villig att arbeta så hon är inte svår att rida.

På lördag ska vi åka till stan och fira Sara. Det ska shoppas och ätas god middag. Jag har bokat tid på La Rochelle. Jag har aldrig ätit där så det blir spännande. Vi funderar på om man kan göra något kul också men det enda vi kan komma på som man kan göra i stan är att bowla. Inte så roligt...

I dag var det full fart. Det var en miljon saker som skulle göras och efter jobbet åkte vi till Ullånger för att gratulera min pappa som fyllde 60 år. Vi kom dit vid halv sex och eftersom Ulf skulle jobba så åkte vi hem vid sju-halv åtta. Det blev lite kort men vi får väl åka dit en annan dag och stanna längre.

Full fart på jobbet i dag. Jag hade två utvecklingssamtal och sex lektioner på en dag. Jag hann knappt äta lunch. Det ringde en miljon människor så så fort jag hade rast så pratade jag i telefon. På kvällen var jag helt slut och gick bara och lade mig.

I dag tog Berta och jag och for iväg efter vägen. Berta var lite spänd. Hon gillar inte porlande ljud (kul när det är plusgrader och sol ute) och hon är misstänksam mot stenar och stubbar som gömmer sig bland granarna efter vägen.

Konstigt nog så var Berta hur cool som helst när jag köpte henne. Då gick det hur bra som helst att rida ut i skogen och efter vägen men det gick sämre att rida på lägdan och göra volter och sådant. Nu har det blivit tvärt om. Lägda och volter går bra, men väg och skog är jobbigt. Jag antar att det blivit så eftersom vi inte varit i skogen så mycket denna vinter då det bara varit is överallt.

Men uteritten gick bra i alla fall. Det är bara att vara lugn och bestämd själv och att inte hetsa upp sig över småsaker som att det blir tvärnit så fort vi ska gå på vägen där det finns vatten som går under vägen i en vägtrumma.

Utan att ens ha hört BWO's bidrag hoppas jag att de går vidare och att de vinner den svenska uttagningen. BWO är ett väl inarbetat band i öststaterna och i europa, så chanserna för dem att vinna ESC kan man nog säga är rätt höga.

Fast Sverige och svenskarna kanske inte vill vinna. Vi vill klaga över att grannländer bara röstar på varandra och att tävlingen inte är vad den en gång varit.

...kommer det att se ut så här när Berta hoppar :))

Vilket flyt jag har haft med Berta ett tag nu. Jag vet inte ens om jag törs skriva det för så fort man börjar tycka att det fungerar bra med någonting (vad det nu är) så får man bakslag. Men jag skriver det ändå. Det fungerar så himla bra med Berta nu. Allt flyter på så himla bra.

Idag tog veronica och jag och bar upp lite hinder från lägdan nere vid vägen upp till lägdan vid huset. Det var tungt och armarna blev typ en mil långa innan vi var framme. Vi ställde upp två låga cavalettiblock och ett av de högre på rad som en serie så att man kom och i galopp och hoppar över bommarna med ett galoppsprång mellan. Det skulle bli bra övning för Berta som behöver tänka rakt fram istället för att dra åt vänster som hon normalt gör.

Dessutom ställde vi upp ett fristående hinder som man hoppade lite snett upp mot skogen.

Vi hämtade hästarna och började rida. Berta var lite fjantig och hon tycker inte att det är roligt att möta en annan häst i trav. Då reser hon sig lite på bakbenen och skuttar till som för att tvärvända. Jag antar att hon gör så för att hon är så låg i rang och inte vill möta den andra hästen. Det kommer att bli lite problematiskt ifall man åker på träning och hon inte vant sig vid det.

Sedan började jag hoppa det fristående hindret. Först i trav och sedan i galopp. Det gick bra. Veronica hoppade även hon och Amie var väldigt lugn. Det märks att vi satsat på hoppning några veckor nu. Det är liksom inte lika spännande så fort det kommer fram hinder.

Därefter hoppade Veronica serien med tre cavalettibommar. Det såg lite trångt ut men det gick. Då var det dags för Berta och mig och det gick väl inte så bra vid första försöket. Jag har en förmåga att ge upp så lätt och styra undan om det inte blir perfekt, men jag skärpte till mig och kom några gånger till och innan jag visste ordet av så fungerade det jättebra. Berta och jag hoppade hela serien med gott flyt. Sista gången hoppade hon verkligen fint och gud vad bakändan kommer när hon hoppar. Det gäller att vara med så man inte får sadeln i baken. Vilken spänst.

Sedan hoppade Veronica serien några gånger till med Amie så hon blev nöjd.

Visst lade ni märke till att det var JAG som hoppade med Berta hela tiden. I och för sig var det superlåga hinder - men ändå.

Jag fick även uppleva det Veronica pratat om - att man sitter på hästen på väg mot hindret och helt plötsligt så har man absolut ingenting i handen. Då har hon böjt på nacken så mycket så det finns nästan ingenting att styra med eller hålla i. Då måste man dit med jättemycket ben för att få till ett bra hopp.