Mitt i natten fick jag ett sms från Veronica att hon inte kunde åka och släppa ut hästarna på torsdagsmorgon. Jag är van att få sms mitt i natten från mina tonåringar så jag svarade lite snabbt att det skulle gå bra. Det gjorde det också. Jag har aldrig haft några problem att kliva upp på morgonen och släppa ut hästarna. De var snälla och jag hann till och med mocka undan så det flöt på bra.

Sedan var det dags att åka tills tan och på en föreläsning av Tomas Kroksmark. Han var en rolig föreläsare och jag skrattade så tårarna rann vid flera tillfällen. Han hade bra idéer om skolans utveckling också och då får man inspiration.

Åkte sedan upp till skolan och hade mina lektioner. När jag kom hem följde Sara mig ut till stallet och hjälpte mig att spåna i boxarna, bära vatten och öppna en ny höensilagebal. Det finns inte en chans att jag ska kunna böja mig ner och öppna den i botten. Sara hade nog problem och hon var lite förundrad över hur mycket arbete det är med en häst.

Det var dags för hovslagaren att komma idag. Jag släppte ut hästarna tidigt som attan och åkte sedan hem och duschade i flygande fläng. Vi skulle nämligen ha besök från våra kontaktpolitiker tidigt på morgonen så man ville vara där i god tid och vara fräsch.

På kvällen var det dags för föräldramöte. Först hade vi en konferens med rektorn och sedan kom föräldrarna. Man hade typ 10 minuter på sig mellan de två träffarna. Hjärnan var som äppelmos och det enda man kunde göra var att gå runt med ett leende på läpparna och försöka svara med hela meningar. Träffen slutade typ halv nio och sedan åkte man hem och bums i säng. Gud så trött jag var i skallen.

I dag var det kurs i Umeå. En jätteintressant dag som handlade om likabehandling i skolan. Alltid kul att få komma sig upp till universitetet. På lunchen passade jag på att shoppa loss i deras bokhandel. Det är man inte bortskämd med nuförtiden.

Finns det någonstan man vill att benet ska hålla att gå på så är det väl när man är bland 39 andra människor som man inte känner. Pinsamt när man ska gå ut i grupper och diskutera och benet viker sig under sig. - oj, vad hände? frågade folk till höger och vänster. Suck, suck, suck.

Det är tisdag och jag är fortfarande förkyld. Det går liksom aldrig över.

Det har hänt en tragisk ridolycka. Jag är ytligt bekant med personen som är inblandad. Så där bekant man kan bli med hästmänniskor som man träffar på träningar och tävlingar. Hon var alltid sugen på att prata och stannade gärna och slog några ord om hur det varit den sista tiden. Hon frågade hur man hade det och hur det var med Berta. En superduper trevlig person.  Det känns tragiskt, det som hänt och jag känner med familjen. Man blir skakad ända in i själen.

I morgon kommer hovslagaren. Jag jobbar naturligtvis så jag kan inte vara där, men Veronica har ju tid som tur är. Nu ska man bara komma ihåg att lämna pengar så det är klart.

I dag blir det resa till Umeå. Får se om man hinner gå på stan när man ändå gjort sig omaket att åka dit på kurs. Det var länge sedan man gick på stan där uppe.

I dag släppte jag ut hästarna. Åkte hem och sov en stund på soffan och åkte sedan ut och gav hästarna lunch-hö i hagen. Berta var så go och ville bli klappad. Följde mig vart jag gick i hagen som en hund.

Åkte även ut på kvällen för att rida. Berta hade naturligtvis tappat en baksko. Det hade hon säkert tappat i hagen. Vi red ut ändå.Veronica på Amie och jag på Berta.  Berta halkade såklart till ute på gårdsplan så det blev lite stapplig ridning sedan. Jag var inte så jättefräsch jag heller så vi tog det lugnt.

Packade lite höpåsar sedan innan jag åkte hem.

Min morgon att släppa ut. Det gick bra. Alla var snälla och trötta. Det hade rasat från ladugårdstaket och lite av snön hade hamnat vid grindöppningen. Inte så mycket tack och lov, men lite blockerade det öppningen. Veronica var där mitt på dagen och fixade det tillsammans med husfolket.

Jag blev tvärless i dag och tog bilen in till stan. Köpte ett linne på Gina Trikå och strosade runt på bokhandeln. Köpte dock inget. Fick ont i bäckenet när jag gick på stan så det blev inte så mycket gående. Det känns som att jag håller på att bli sned igen. Gah... Jag har ju för tusan just rätat upp mig. Varför måste kroppen vrida och vända sig i så knepiga ställningar. Nu måste jag kämpa på med sjukgymnastiken för att inte det ska skena iväg och blir jättesnett fort.

Vilket toppenväder det blev i dag på förmiddagen. Det var knappt man kunde tro att det var sant.

Åkte ut till stallet strax före elva. Det skulle komma en tjej och titta på Berta. Det gick bra men jag hade en sten i hjärtat. Det här kommer att bli jobbigt. Det var annat med Mango för honom visste jag ju att han vara bara på lån. Berta köpte jag ju för att ha läääänge. Det här var inte en del av planen.

Men jag har inte direkt någon brådska att sälja så jag kan ta det lite lugnt.

Nej, nu är jag less på den här förkylningen. Gud, så tråkigt med tät näsa.

Appropå tråkigt så har vädret varit rätt trist. Det enda man får vara glad över är att det inte regnade så som de sa att det skulle göra utan att det kom mestadels som snö i stället.

Det var jag förresten som släppte ut hästarna tidigt i morse. Det blåste rätt kraftigt måste jag säga, men det regnade inte. Lade ut hö i hagen och åkte hem. Åkte sedan ut mitt på dagen för att lägga ut lunchhö. Blev något förvånad när jag märkte att påsarna var borta så jag packade ett par nya och lade ut. Det visade sig sedan att det var Veronica som lagt ut höpåsarna innan hon åkte till Umeå. Men så himla konfunderad jag var när jag stod där i stallet och försökte räkna ut var höpåsarna hade tagit vägen. Komiskt.

Jag har en bok på 320 sidor som jag MÅSTE läsa innan tisdag. Jag har inte öppna omslaget än.... det lutar åt katastrof. Det är inte ens en roman utan en faktabok som är studiematerial till en kurs jag ska till på tisdag.

I ett försök att undkomma denna bok har jag till och med gett mig på att rätta elevarbeten på lovet.