Det ser ut att bli mycket den här veckan. Det är Ulfs sista ledigvecka och vi måste börja ta tag i saker och ting.

- Vi ska städa ur förrådet och åka på tippen

- Även rensa övriga huset på skräp så som till exempel skåpen i köket osv.

- Åka till Ullånger och vara där hela helgen. Vi kanske åker på fredag och kommer hem på söndag.

I stallet ska det väl göras en del också.

- Vi ska stänga ut nya hagar

- Stallet ska rengöras

Fy vilken tryckande värme! Jag har varit till hästarna nu på morgonen och fyllt på vatten och smörjt in hästarna med flugmedel efter konstens alla regler. Varmt var det och svettig blev jag.

I går var vi på tävling med Berta. Veronica hade anmält till 80 och 90. 80 var en clear round och den gick bra. Berta såg pigg och glad ut. Sedan var det dags för 90 cm. Vi tog ut henne i god tid och det drog ut lite på tiden med tävlingen så jag var rädd att Berta skulle tappa stinget när hon fick vänta men det gick bra. Hon var pigg och glad även i 90 cm och gick grunden felfritt. I omhoppningen kom de fel till ett hinder så det blev ett stopp där. Lite synd men det är sådant som händer. Rosett blev det i alla fall i första klassen så vi åkte inte hem tomhänta.

Vädret var i alla fall ganska "farligt". Det var strålande sol och så blåste det. Man kände alltså inte hur solen tog (även om jag anade det). När jag kom hem visade det sig att jag var röd som en kokt kräfta. I dag svider det som attan. Fy fanken.

I dag är det tävlinbgsdags igen. Som tur är första start klockan 12:00 så man behöver inte kliva upp så himla okristligt tidigt som man brukar måsta göra på andra tävlingar.

Vi satsar på en bra runda med Berta där de får en bra rytm och känsla över hindren. Roligt att få komma iväg bara. Tävlingarna pågår hela helgen men det är bara till dagens tävlingar vi anmält oss.

Jag tog hem alla Bertas grejer och rengjorde dem ordentligt. Det kändes som att det var ett tag sedan jag gjort det. Visst vi har tagit hand om utrustningen och putsat och rengjort men nu har jag lagt ner lite mer energi på det och tagit varje skrymsle. Jag har tvättat schabrak och sådant också.

Hm... Det där läkarbesöket blev inte riktigt som jag tänkt. Röntgenbilderna blev tagna på den opererade höften och det var den som den mesta undersökningen gick in på. Hur det läkt osv. Jag började beklaga mig över vänsterhöften och då blev läkaren lite förvånad. Så himla konstigt. Det här är ju tredje besöket där jag påpekat försämringarna i den. I alla fall blev det en undersökning på den också och det konstaterades att det är försämrat men att det inte gått så långt än. Läkaren tycker en operation ska vänta till jag får lite mer värk. Ont när man sitter i soffan, problem att gå osv gäller inte riktigt. Man ska helst ha kommit till slutstationen dvs värk i vila (på natten) och där är jag inte riktigt än. Jag ska alltså försöka stå ut så länge som möjligt. Läkaren nämnde något om 10 år och då skrattade jag högt. Han såg väldigt förvånad ut när jag gjorde det. Fick även höra den vanliga visan om att jag är så ung osv. Mysteriet med varför jag tappar kraften i musklerna och inte får benen att lyda som jag vill hade han inget bra svar på annat än att jag ska fortsätta träna. Hur fanken ska man träna ben som ena sekunden fungerar fint för att i nästa sekund knappt fungera alls och sedan ett par sekunder efter det så fungerar de igen. Nämnde också mina två tår på högerfoten som jag tappar känseln i taotal ibland. De bara domnar bort. Fick inget bra svar på det heller. Det hade i alla fall inte med höften att göra och inget de på ortopeden kan göra något åt. Jag får väl ringa ner till vårdcentralen och börja om där. Det kan ju vara några nerver eller något som ligger i kläm.

Tänk att det har blåst näst intill varje dag. Gud så trist, men förstås bra för hästarna som inte behöver slåss med flugorna så hemskt mycket.

I går åkte vi till Salusand och lade oss och försökte sola. Jag säger försökte för ibland blåste det hemskt kallt. Men nu är det i alla fall gjort en gång så då minskar pressen på att åka till stranden ett tag.

I morgon ska jag äntligen till sjukhuset igen. Jag säger äntligen för fy tusan vad jag börjar få ont i ryggen. Ofta. Jag antar att det är höften som står för ursprunget men att det centrerat sig till ryggen. Det är så läskigt att gå igenom det här en gång till för nu sitter jag och känner igen massor av symptom som jag då för länge sedan inte hade en aning av vad det var. Som till exempel att jag hade ont i yttre fotbladet skitlänge. Jag var och röntgade foten två gånger för jag hade så ont på utsidan men de hittade aldrig någon orsak. Jag trodde att jag hade typ brutit foten när jag snubblade en gång men ingen hittade minsta spricka i leden mot lilltån. Nu har jag gått ett tag med samma smärta fast på andra foten.

 Sedan var det det här med ryggen. Jag vet inte hur många år jag har haft ont i ryggen. Jag minns när jag red ridlektioner i Stensätter och jag och en bekant pratade ryggsmärtor i tid och otid. Nu har ju i och för sig röntgenbilder visat att jag nött ner disken mellan kotorna på ett ställe men ursprunget var ändå höfteländet. Så himla dumt. Och nu har jag svårt att sitta i en soffa eller liknande. Det blir intressant att höra vad de säger vid besöket i morgon, hur pass mycket sämre det ser ut på röntgenplåtarna.

Midsommar blev alldeles lämplig. God mat här hemma med familjen samt Joakims flickvän samt flickvännens bästa kompis. Sedan drog ungdomarna iväg till annat trivsel. Joakim körde eftersom han ska arbeta förmiddags 12-timmars hela helgen. Inte så kul för honom, men jag visste ju var alla var och att de hade skjuts. Sara var på samma trivsel nämligen. Efter vi ätit gick Ulf och jag upp till mina svärföräldrar. Där hade vi en jättetrevlig kväll som faktiskt var alldeles lämplig. Alla hade kul och det dracks inte alltför mycket. Jag fick ont i ryggen efter ett tag dock så då gick vi hem.

I dag på midsommardagen har det varit iskallt och blåsigt. Jag har suttit inne och sett på filmer samt åkt ut till hästarna. De börjar vänja sig att stå ute i sina hagar. De är väldigt kärvänliga och vill bli kliade och gosade med. Om man bjuder på något gott blir man förstås extra poppis. Jag försöker att klappa och mysa med alla hästarna så gott jag kan. De får inte så mycket annan uppmärksamhet av mig. Rida kan jag ju inte. Hade ju en idé om att försöka kravla mig upp en gång men jag börjar tveka. Redan nu är jag i det stadiet att det gör ont att sitta i soffan och titta på tv. Det vet jag med bestämdhet eftersom jag gjort det idag. Det var plågsamt. Att ligga i soffan är ju mysigt i typ 10 minuter men sedan blir man less på det med. Helst om man vill undvika att ligga på någon sida utan måste försöka hålla sig till rygg eller magläge. Suck.