I dag var det kurs i Umeå. En jätteintressant dag som handlade om likabehandling i skolan. Alltid kul att få komma sig upp till universitetet. På lunchen passade jag på att shoppa loss i deras bokhandel. Det är man inte bortskämd med nuförtiden.

Finns det någonstan man vill att benet ska hålla att gå på så är det väl när man är bland 39 andra människor som man inte känner. Pinsamt när man ska gå ut i grupper och diskutera och benet viker sig under sig. - oj, vad hände? frågade folk till höger och vänster. Suck, suck, suck.

Det är tisdag och jag är fortfarande förkyld. Det går liksom aldrig över.

Det har hänt en tragisk ridolycka. Jag är ytligt bekant med personen som är inblandad. Så där bekant man kan bli med hästmänniskor som man träffar på träningar och tävlingar. Hon var alltid sugen på att prata och stannade gärna och slog några ord om hur det varit den sista tiden. Hon frågade hur man hade det och hur det var med Berta. En superduper trevlig person.  Det känns tragiskt, det som hänt och jag känner med familjen. Man blir skakad ända in i själen.

I morgon kommer hovslagaren. Jag jobbar naturligtvis så jag kan inte vara där, men Veronica har ju tid som tur är. Nu ska man bara komma ihåg att lämna pengar så det är klart.

I dag blir det resa till Umeå. Får se om man hinner gå på stan när man ändå gjort sig omaket att åka dit på kurs. Det var länge sedan man gick på stan där uppe.