Nu äntligen har jag kommit iväg till Umeå och hälsat på Berta (och Anna-Lena). Berta verkar trivas hur bra som helst. Hon stod ute i hagen med de andra hästarna när jag kom och jag fick locka med äpplen och morötter för att hon skulle komma. Hmm... Nu står man långt ner på poppislistan.

Anna-Lena satte sig i alla fall upp och visade mig lite när hon red. Det såg jättefint ut även om man ser att Berta har det jobbigt att arbeta korrekt med höger bakben. Hon visade mig skänkelvikning och förvänd sluta (har jag för mig att det var). Det såg fint ut. Berta jobbade på hon och såg pigg ut.

Däremot har hon fått fruktansvärt mycket päls. Hon var som en raggsocka. Därför ska Anna-Lena eventuellt klippa Berta om hon får möjlighet.

Sedan var jag tvungen att skynda mig hem då vi skulle få besök klockan ett. Det var då ett evinnerligt stressande hela tiden. Suck.

Tog några bilder på Berta. Det blev lite varierande kvalité. Ljuset var inte det bästa och jag var ringrostig. Men man ser i alla fall hur mycket päls hon fått och så ser man musklerna hon fått. Hon ser lite mer senig ut nu med långa muskler istället för den där Belgian Blue-looken hon sprang omkring med förut. Ha ha ha

I dag hade jag funderingar på att åka och hälsa på Berta. Tyvärr var Anna-Lena på jobbet så då struntade jag i det. Jag hade inga andra ärenden upp mot Umeå utan det var bara att hälsa på Berta och då kändes det lite ödsligt att åka dit själv och vara där ensam.

I stället har jag suttit framför tvn och framför datorn. Det har inte blivit mycket gjort alls. Jag har inte ens varit och handlat. Orkade inte.

I morse ringde jag faktiskt operationsplaneringen (igen). Nu fick jag veta att jag står som tänkbar kandidat till operation vecka 46. Men det var långt ifrån säkert sa tanten jag pratade med. Annars blir det december sa hon. Jaha, där ser man. Vågar man ens hoppas på att det ska bli av vecka 46? Jag känner mig inte speciellt hoppfull.

I dag ska jag på möte i stan igen.

Usch och fy. I dag har jag bara gått och kännt mig arg och irriterad. Och less. Det är så fruktansvärt frustrerande att gå hemma och göra näst intill ingenting. Helst om man brukar vara ganska aktiv.

Allt grundar sig i gårdagen. Då var Ulf och jag till Byggmax och köpte nya dörrar till huset samt isolering till nya badrummet. Jag gick alltså från där vi parkerat bilen, in på byggmax och tittade på dörrar och dörrhandtag. När vi står där så känner jag hur jag börjar känna mig sjuk. Det har börjat bli så här nu om jag går för mycket på höften. Jag får liksom akut febertopp och blir helt slut. Det är bara att gå och sätta sig eller ännu hellre gå och lägga sig om det finns möjlighet. Jag kände samma sak när jag var till Husumskolan förra torsdagen för att hälsa på. Otur för mig var personenrna jag skulle träffa i mellanstadiehuset en trappa upp. När jag gick dit bort och upp för trapporna så kände jag bara att ops, det här är inte bra, och så får jag en sådan där febertopp. Man börjar ju undra vad som händer i kroppen.

I dag är jag så arg. Det är ju förbannat att man ska måsta vänta så himla länge. Jag har faktiskt bra tålamod, men nu börjar jag bli ordentligt less. I morgon ska jag banne mig ringa operationskön igen.

Sedan så går jag och irriterar mig på saker här hemma. Jag har sagt till flera gånger att folk (boende i detta hus) måste börja hjälpa till mer men det händer inget. Så då måste jag ju göra det där eländes grejerna ändå. Jag tvättar och lyfter tvätten ur tvättmaskin upp i torktumlaren. Jag dammsugar bort det värsta på golvet trots att jag får betala med minst en halv dags smärtor efteråt. Jag städar inne på toa och inne i tvättstugan. Morr. I dag bad jag Ulf om hjälp med städning men då skulle han göra klart på datorn. Han klev upp ca 7:30 och spelade sedan dataspel till 12:15. Hmmm... Sedan var det dags att börja i badrummet och hälsa på kompisar. Hmm... Inte undra på att man sitter och blir irri. Jag behöver fan komma ut ur huset och till ett stall. Nu märker man vad hästarna har gjort för att hålla en vid vett och sans.

Ja, Berta hon fortsätter att träna uppe i Umeå. Det är planerat hopplektion och dressyrträning den här veckan. Oj, vad hon får vara med om mycket. I helgen ska hon upp till Vindeln och bli riden i ridhuset där. Skönt att få vara inhomhus nu när underlaget är så tråkigt.

Såg den här på Facebook. Var tvungen att dela med mig.

Man blir helt dagvill när man bara går hemma och gör ingenting. Nu till exempel har det blivit söndag helt plötsligt. Det har liksom bara smällt till så sitter man här igen. Trist. Funderar att åka ner till kiosken och köpa en tidning så man får lite frisk luft i alla fall.

Berta har varit i Umeå i 28 dagar och jag har bara varit uppe och hälsat på en gång. Måste försöka ta mig dit upp någon dag. Jag har drömt så mycket om henne de senaste dagarna så det är väl dags.

I dag åkte jag på jobbet en sväng. Hade lite fika med mig och satt och surrade en del.

Åkte sedan till stallet och tog in Veronicas hästar för det regnade så bedrövligt mycket så hästarna fick komma in en stund mitt över dagen. Roligt att träffa dem igen. De såg väldigt förvånade ut när jag kom.

Sedan har jag suttit här hemma och ugglat i vanlig stil. Händer inte mycket.