Jag har haft ont i en tand ett par dagar. Jag trodde att det skulle gå över men istället har det blivit ännu ondare och i går kväll gjorde det ordentligt ont. Ungefär "jag lägger mig ner och dör snart"ont om ni förstår.

Tandvärk eller inte - i morse red jag trots detta ut en sväng efter vägen med Veronica. Båda hästarna var så snälla och glada. Jag har börjat ge Berta av "Stroppy Mare" och hon verkar lugn och trevlig än så länge.

Hur som helst - efter ridtur och sådant så åkte jag hem och ringde jourtandläkaren och fick komma klockan ett. Komiskt nog var jourtandläkaren i Domsjö - i samma hus som Veronica jobbar.

Det tog lite tid hos tandläkaren eftersom jag fick vänta en hel del. Först på att få komma in och sedan på att bedövningen skulle ta. Till slut sa jag åt tandläkare att borra ändå. Det är svårt att få bedövning att ta när det är infekterat och det visade sig att min tand var i stort behov av rotfyllning. Halva tanden var död och den andra halva var det någon akut typ infektion i vad det nu var det hette. 

Du var då en hårding var tandläkarens kommentar när han höll på och filade. Hmmm... 

Nu har bedövningen i alla fall släppt och det gör inte längre ont i tanden. Lite ömt, men...