Dessutom har jag hunnit följa med Joakim till stan för att följa med till frissan. Förra gången han gick själv till hårfrisören kom han hem med en väldigt osmickrande frisyr. Jag vägrar låta det hända igen så då följde jag med. Döm om min förvåning när vi går in på Attityd och den som ska klippa Joakim var en gammal elev till mig. Hon var sååå glad att se mig och hon la ner jättemycket tid och ork på frisyren så han blev riktigt bra klippt. Det var kul.

Lite nya bilder på Berta och mig, samt Veronica. Jag ser ut som skit, men hästen är ju fin. Ha ha ha.

Här kommer bilder från gårdagens Ullångersresa. Det är bilder där friggeboden ska stå samt utsikten därifrån. Dessutom bild på bäcken nere vid vägkorsningen.

Förutom det är det bilder på syrrans campingplats och deras vy där.

Åkte ut vid nio-tiden till stallet. Jag skulle göra bort ridningen så jag kunde följa med Joakim in till stan sedan. Veronica var kvar i stallet för hon hade grejat på lite där sedan i morse. Pratade lite om min panik om hösten och Veronica tror att det kommer att ordna sig, men jag har panik ändå. Det känns väldigt ovant att veta att man inte kan hjälpa till med någonting.

Saker jag absolut inte kan göra:

Mocka i hagen, sätta upp stängsel till sommarhagen, ta ner stängsel, leda hästarna till sommarhagen (om de ska stå inne någon dag/natt), hämta spån. Vad finns det kvar att göra? Klappa hästarna? Kul. Men det kommer kanske att gå bra också, men fy vad jag tycker synd om Veronica som kommer att få hela anvaret. Då får man ju panik över det också och känner sig som sämsta medhjälparen ever. Suck.