Då var man hemma igen efter en intressant träff uppe i Lycksele. Själva mötet är ju bra och lärorik, men fy fanken för resan. Det skär genom hela kroppen på mig när jag sitter i en bil nu för tiden och det är bara att bita ihop. Jag slapp i alla fall köra och det var ju bra.

På kvällen åkte jag ut till stallet för att rida Berta. Veronica hade ridit henne ordentligt igår så jag for efter vägen en sväng bara. Berta var pigg som bara den så jag matade på framåt för att hon inte skulle hinna tänka så mycket och titta på allt, men en del skutt och skvätt blev det ju. Det var ju de där hindermaterialet igen... farliga grejer det där.

Annars så ser Berta väldigt fin ut nu. Hoppas att vi kommer iväg till den där tävlingen den 22:a maj nu då. Det vore väl typiskt vår otur att inte komma iväg. Hmm...