När jag tog in hästarna i kväll var det två pigga hästar som sprang omkring inne i skogen i vinterhagen och hoppade över stenar och stubbar(de får gå själva genom den upp till stallet). Det var Callizta och Berta! Hej å hå vad roligt de hade. Massor av bus blev det. Herregud hovslagaren ska komma i morgon, han kommer att slå ihjäl mig, tänkte jag. Alltså blev det till att sätta på Berta lite grejer och ta ut henne och longera. Det visade sig att det är lättare för mig att longera än att tömköra. Inte samma belastning på kroppen. Berta var pigg och galopperade självmant varv på varv. Jag bytte håll och det var samma visa. När hon gick in var hon svettig men lika pigg. Hon stod i boxen med lysande ögon och ville göra mer. Var det här allt? verkade hon säga och puffade på mig. Ja, herregud nog är hon på gång alltid.

Gud vad jag var förkyld i går. På lördag släppte jag ut hästarna på morgonen och sedan åkte jag hem och lade mig i sängen igen. Vaknade vid halv tolv och var helt utslagen. Det blev inte mycket gjort den dagen.

I dag känner jag mig lite piggare. Har en tråkig hosta bara. Irriterande.

I morgon har jag en full dag. Jag kommer att åka från det ena till det andra. Hovslagaren kommer mitt på dagen, vi ska till rörshopen och titta på kakel samt ett utvecklingssamtal och föräldramöte på Parksolan med Sara. Pust. Jag vet inte om jag har koll men jag tror jag har ett möte i stan 8:30 också, men jag tror jag hoppar det.