Nya boxen. Bertas är till vänster.       

I dag var det dagen D. Dags för Berta att flytta ett par månader upp till Umeå. Jag har haft jättemycket ångest innan jag bestämt mig, men nu när beslutet äntligen var taget då blev det ändå som att en stor börda lyfts från mina axlar. Det var lite bitterljuvt att åka till Umeå och lämna hästen men jag tror ändå att det blir bra och att Berta kommer att trivas. Det har nästan varit värre att ha henne drivandes här hemma utan något att göra. Hon är ju trots allt en dam i sin bästa ålder.

När vi kom fram till Umeå fick Berta stå ett tag i stallet innan vi släppte ut henne i hagen. Hon fick gå själv i en stor hage medan vi gick in och åt en supergod lunch. Sedan åkte vi och tittade på ridbanan där hon ska ridas (jättefin) och sedan åkte vi tillbaka till Anna-Lena och där blev det bestämt att vi skulle försöka släppa ihop Berta med de andra hästarna. Jag trodde Berta skulle vara väldigt underlägsen eftersom hon är, så vitt vi vet, så låg i rang. Det var väl det jag gruvade mig för mest. Men döm om min förvåning när Berta minsann tog täten ihagen och mopsade sig med allehanda skutt, skruvanden och sparkar. Det trodde jag aldrig, inte på en miljon år.

Efter det drack vi kaffe och sedan åkte vi hem. Det sist jag såg av Berta i hagen var att hon stod och spanade över sina nya domäner samt betade med de andra hästarna. Det där blir nog bra.