Tänk att det har blåst näst intill varje dag. Gud så trist, men förstås bra för hästarna som inte behöver slåss med flugorna så hemskt mycket.

I går åkte vi till Salusand och lade oss och försökte sola. Jag säger försökte för ibland blåste det hemskt kallt. Men nu är det i alla fall gjort en gång så då minskar pressen på att åka till stranden ett tag.

I morgon ska jag äntligen till sjukhuset igen. Jag säger äntligen för fy tusan vad jag börjar få ont i ryggen. Ofta. Jag antar att det är höften som står för ursprunget men att det centrerat sig till ryggen. Det är så läskigt att gå igenom det här en gång till för nu sitter jag och känner igen massor av symptom som jag då för länge sedan inte hade en aning av vad det var. Som till exempel att jag hade ont i yttre fotbladet skitlänge. Jag var och röntgade foten två gånger för jag hade så ont på utsidan men de hittade aldrig någon orsak. Jag trodde att jag hade typ brutit foten när jag snubblade en gång men ingen hittade minsta spricka i leden mot lilltån. Nu har jag gått ett tag med samma smärta fast på andra foten.

 Sedan var det det här med ryggen. Jag vet inte hur många år jag har haft ont i ryggen. Jag minns när jag red ridlektioner i Stensätter och jag och en bekant pratade ryggsmärtor i tid och otid. Nu har ju i och för sig röntgenbilder visat att jag nött ner disken mellan kotorna på ett ställe men ursprunget var ändå höfteländet. Så himla dumt. Och nu har jag svårt att sitta i en soffa eller liknande. Det blir intressant att höra vad de säger vid besöket i morgon, hur pass mycket sämre det ser ut på röntgenplåtarna.