Stress, stress. Veronica och jag hade bestämt att vi skulle rida tillsammans i dag och det helst så tidigt som möjligt så hon kunde få komma hem i rimlig tid. Typiskt nog blev det en stadsresa för mig efter jobbet så det var med andan i halsen jag kom till stallet halv sex. Veronica ville helst vara hemma till klockan sex men kom nog inte hem förrän typ tjugo över eller så.

Vi red i alla fall på lägdan bakom huset. Det har snöat och drivit ganska mycket så hästarna fick pulsa i början innan de hade trampat upp en liten stig. Man får vara lite försiktig med djupsnö. Jag har hört talas om hästar som "gått in i väggen" av överdrivet pulsande och har måsta vila länge för att återhämta sig. Därför red Veronica och jag mest bara runt, runt i samma spår i typ en kvart. Sen fick det vara bra. Man kan inte tro det men det var ganska nyttigt att rida efter varandra runt i samma spår. Berta som låg som nummer två ville gärna haka på Amie och jobbade därför mycket bättre än vad hon vanligtvis gör. Hon kan vara lite lat (inte helt olik sin ägare).

Plusgrader i morgon. Man får hoppas att det inte blir isgata överallt. Det är så tröttsamt.