Jag har ridit Berta i dag. Innan jag red ut så satte jag upp två hinder på en lägda. När jag klev upp på Berta var hon lugn och fin - som vanligt nu för tiden. Vi red ut efter vägen mot Skillingen och jag travade ganska mycket. Berta var pigg och glad. Lite skvättig för lite nya saker men inget speciellt ovanligt. Vi travade uppför hela långbacken och det blev lite jobbigt men hur ska man få upp kondisen ifall man inte tar i lite.

I alla fall. Sedan vände vi och red hemöver igen. Väl hemma svängde jag in på lägdan med hindren och nu blev det fart på Berta. Hej å hå vad kul det här ska bli tyckte Berta. De fina galoppfattningarna var som bortblåst och nu blev det brallningar när jag fattade galopp. Hon blev lite otålig innan jag styrde på hindret och då äntligen fick hon hoppa och hon flög över det lilla kryss jag satt upp. Vi for över hindren ett par gånger innan vi gav oss. Det var som att styra runt på en Ferrari. Kul. Vi var nog ganska nöjda båda två när vi skrittade tillbaka till stallet.

Jaha, och i dag har det regnat mest hela dagen. Trist. Ovanpå allt så krånglade vårt internet mitt över dagen så det gick inte att sitta och surfa. I stället tog jag och började städa här hemma. Plockade undan, dammsög och torkade golv. Så nu är det gjort.

Det har inte blivit något ridet i dag men det hade jag inte tänkt heller. I stället red jag en stund i går kväll. Det gick jättebra. Vi red lite på lägdan nedanför huset och jag var hur nöjd som helst när jag klev av. Det gick bra att ställa och böja Berta och jag kunde rida henne i samlad galopp. Hon orkar inte gå helt rakställd när jag begär mer samling men hon kämpar på och är villig till att försöka så vad mer kan man begära. Jag red inte så länge. Det blev väl en tjugo minuter eller så.

I dag fyller Lennart 60 år. Han har i och för sig avtackat sig alla gratulationer men man kan väl få säga det i alla fall!

Hur som helst. Orden jag sökte som har hänt med min tand är akut pulpit och nekros. Fina ord. Inte så roligt att ha.

http://www.biodent.nu/svenska/behandling/rotbehandling.htm

Jag har haft ont i en tand ett par dagar. Jag trodde att det skulle gå över men istället har det blivit ännu ondare och i går kväll gjorde det ordentligt ont. Ungefär "jag lägger mig ner och dör snart"ont om ni förstår.

Tandvärk eller inte - i morse red jag trots detta ut en sväng efter vägen med Veronica. Båda hästarna var så snälla och glada. Jag har börjat ge Berta av "Stroppy Mare" och hon verkar lugn och trevlig än så länge.

Hur som helst - efter ridtur och sådant så åkte jag hem och ringde jourtandläkaren och fick komma klockan ett. Komiskt nog var jourtandläkaren i Domsjö - i samma hus som Veronica jobbar.

Det tog lite tid hos tandläkaren eftersom jag fick vänta en hel del. Först på att få komma in och sedan på att bedövningen skulle ta. Till slut sa jag åt tandläkare att borra ändå. Det är svårt att få bedövning att ta när det är infekterat och det visade sig att min tand var i stort behov av rotfyllning. Halva tanden var död och den andra halva var det någon akut typ infektion i vad det nu var det hette. 

Du var då en hårding var tandläkarens kommentar när han höll på och filade. Hmmm... 

Nu har bedövningen i alla fall släppt och det gör inte längre ont i tanden. Lite ömt, men...

Vid sextiden på kvällen tog jag och sadlade på Berta för första gången på flera veckor. Det är snart tävling igen och det är hög tid att få lite fart på Berta.

Jag red ut efter vägen en liten sväng och när jag kom tillbaka tog jag några varv på lägdan bara för att kolla om allt vi lärt henne fanns kvar. Berta travade jättefint och fattade galopp klockrent i båda varven. Så himla kul! Hon var så rolig att rida. Jag tycker att hon bär mig så bra och rör sig så mjuk under mig. Hon är en dröm att sitta på när hon är på det humöret. Sen kanske det ser ut som skit från marken, vad vet jag, men det känns bra och det är ju alltid en början.

Nej, det har inte blivit mycket gjort i dag. Jag såg att Amie tagit av sig grimman i hagen så jag gick och letade den samt att jag letade reda på flugtäcket som Berta ålat av sig. Hur hon nu lyckats med det?

Hästarna fick gå i stora nya hagen i dag och när jag kom nu i kväll och visslade på dem så kom de galopperande och båda hoppade över dikena (två stycken) för att komma till mig. Ja, herregud de tränar sig själva de där.

Sedan när jag lett dem till hagen vi har dem i på natten så trängde Amie upp Berta mot tråden och sparkade Berta rätt över bakbenet så det bara small. Jag undersökte Bertas ben efteråt men kunde inte se om hon blivit skadad. Hon haltade inte när hon gick i alla fall.

Det är lite kallt och ruggigt ute. Det är bra för hästarna för det är inte så mycket brems och sådant som besvärar dem då, men det är ju lite trist för oss människor som vill sitta i solen och må gott.

Klockan halv åtta i morse ledde jag hästarna till nya hagen nedanför Sjölunds. De började äta direkt. Det ser ju så mysigt ut när de står med gräs ända upp under magarna och bara njuter av att äta. Mindre njutbart kommer det att bli när man ska motionera bort kalaskulan som de får. Till veckan ska jag börja rida Berta igen. Hon ser fortfarande välmusklad och fin ut så jag tror inte att hon tappat så mycket under den här vilan.

Annars så har jag varit fullt upptagen med att läsa boken jag köpte. Den var lite trög i början och jag förstod inte riktigt åt vilket håll det drog eftersom det var tre personer som berättade en historia ur sitt perspektiv. Men i mitten så började trådarna bindas ihop och man hängde med i berättelsen. Nu har jag läst ut den så jag får väl ta och damma av någon annan bok.

Det blev en tur till stan i dag. Åkte till Kickis hästshop och tittade efter ett flugtäcke. De var naturligtvis slusålda i den storlek jag behövde. Jag förbannade mig själv för att jag inte gjort slag i saken redan förra gången jag var där men det är lätt att vara efterklok.

Sedan åkte vi in till stan och jag köpte lite ny ögonskugga eftersom jag hade helt slut. Dessutom köpte jag Marian Keyes nya bok - This charming man.

Veronica hade lett över hästarna till nya hagen i dag och de hade blivit lite fundersamma på var de var.