Enligt väderprognoserna skulle det regna på torsdagen och det gjorde det. Av veckans alla dagar regnade just precis på den dagen då vi skulle till Landsjö och träna hoppning. Surt.

Vi kom dit i god tid och hann därmed titta på guppen innan oss. Det är alltid bra för då får man se och mentalt förbereda sig för vad som ska komma. Den här gången var det studs efter kortsidorna i en halvcirkel samt två hinder stående som ett V mitt på bana. Under ett av hindren låg en vattenmatta. Berta har aldrig hoppat över vattenmatta tidigare (vad vi vet) och man vet ju att vissa hästar reagerar på just mattor. Men vi behövde inte vara oroliga. Berta hoppade över det också som hon aldrig gjort annat.

Det blev fort mörkt ute och det var svårt att filma. Det blev mest små grå figurer som susar förbi men jag ska ändå försöka redigera filmen och lägga ut den så fort jag får möjlighet.

Jag fick många kommentarer om att Berta såg fin ut av några som var där och tittade. Det var så himla roligt att höra men jag blir så generad så jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Nja, njo hon ser väl okej ut var allt jag fick ur mig. Suck. Att det ska vara så svårt att ta emot positiva omdömen.

När vi kom hem sedan var vi tvungna att packa hö i påsar igen för allt var slut. Det kändes lite drygt. Stackar Veronica hade dessutom ridit en hel timme så hon var väl ganska mör skulle jag tro.