Har fått en liten rapport från Anna-Lena. Berta får jobba på lite smått och de har börjat trava bommar och sådant. Lite igångsättning alltså. Fick även veta lite om veckans planering (åh, gud tänk att ha en sådan). Berta ska få skritta ut i skogen idag och eventuellt lite hoppning fram emot helgen. Låter ju toppen. Lite ont gör det i hjärtat, men realistiskt sett så hade jag ändå inte kunnat ta hand om henne själv så det är lika så bra att ett proffs får sköta det. Jag känner mig trygg med det.  

På torsdag ska jag hjälpa Veronica att ta in hästarna så då ska jag passa på att klappa och klia dem som en galning för att kompensera.

Åsså tittar jag på bilderna från Umeå typ 10ggr om dagen. ha ha ha.

Åh, hjälp. Vet ni jag brukar kolla statistiken och sådant lite nu och då här på bloggen. Kollar också varifrån folk surfar in på min blogg för det kan man se nämligen . Jag kan inte se vilka ni är som läser bloggen så ni kan vara lugna, bara varifrån ni surfat hit. Oftast är det folk som kommer från min hemsida och/eller folk som kommit hit för att de sökt på IQ-test. Jag gjorde nämligen ett och publicerade mitt resultat här - gissa om jag fått många kommentarer på det inlägget. Det kommer fortfarande än idag kommentarer trots att det var typ två år sedan jag skrev det.

Hur som helst. Döm om min förvåning när jag upptäcker att en sida för sjukskrivna bingat min blogg. Undra om det är ett dåligt eller ett bra tecken? Hmmm...

Kolla själva: http://resurs.ning.com/ 

Lite förvånad blev jag. Lite deppad också. Det här skulle ju vara en hästblogg och nu är det en sjukblogg.

Jag kan föresten ge de stackare som brukar söka på mitt namn adressen till min nuvarande (sunkiga) hemsida.

http://sites.google.com/site/camillaedlundberta/home 

Jag har alltså varit examinator i en dag och nu när jag var dit så såg jag att  pimsidan inte fungerar som den ska. Det går inte att skicka in några uppgifter för någon. Ha ha ha. Inget för mig att bedöma alltså.

I dag ringde försäkringskassan. De hade fått in min försäkran och så ville de veta hur jag jobbade de där 25%. Om det var två timmar varje dag eller om jag jobbade en hel dag och lite till. Tja, vad skulle jag säga? Det är olika varje dag. Tanten som ringde sa att jag måste hålla reda på tiden annars så blir det bara 50% sjukskrivning om de fick reda på att jag jobbar mer. Gulp, var det en hotelse? Tja, jag har ju hand om PIM och det är därför jag kan jobba hemifrån. Hittills har jag väntat på att få examinationsrätt och nu i går fick jag den och då var det en (!) enda som hade skickat in och då svarade jag på det inskicket. Det tog väl 5 minuter max. Jag har då i alla fall inte jobbat mer än 25%. Jo, jag har ringt ett par telefonsamtal också, det glömde jag bort. Men jag tror det är lugnt med arbetsinsatsen än så länge. Måste i alla fall försöka hålla reda på tiden så det inte blir något strul. Ska skriva upp allt jag gör.  

Förutom det har jag försvinnande lite att göra. Läser lite mail men det är mest spam (min privata mail). Tittar lite på tv men det finns inte mycket att se. Kokade lite kaffe. Måste ringa sjukgymnasten igen och få till en ny tid men orkade inte det idag. Kollade lite på tv via internet på sådant man missat. Gud så tråkigt att gå hemma.

En stor grej hände i natt. Jag har fått sova mer än de ensaka stunderna jag normalt får sova. Men så gjorde jag något annorlunda. Jag smörjde in benet och ryggen med ett liniment och så tog jag en annan värktablett. De doloxentabletter jag har kunna sova lite på tidigare har slutat fungera. De är som sockertabletter. Åh, härliga sömn. Kanske man kan vara som en normal människa och inte som en zombie idag.

Jag fick ett sms av Anna-Lena idag. Hon hade tagit ut Berta och ridit en liten stund. Det hade gått bra. Jag känner mig jättelättad att någon orkar rida Berta nu. Gud så skönt.

Jag ringde operationskön i dag igen. Ville ju gärna vara lite i framkant och visa intresse. Nu önskar jag att jag aldrig gjort det. Jag blev bara deprimerad. Tanten som svarade sa att det är lååångt kvar till min tur. Jag kontrade och påminde om tremånadersgarantin och då svarade hon att de hade flera som gått över tre månaders väntetid (och det stod ju om det i tidningen idag också) så jag kan få gå mycket längre än tre månader. Helst eftersom min operation tydligen var en specialare (så fick man reda på det också). Jag försökte med att ta upp den långa sjukskrivningstiden och att jag ju var i arbetsför ålder och ska ju tillbaka till arbetet så fort som möjligt. Till detta hade hon inget svar men noterade att jag kunde komma in med kort varsel om det skulle bli ett återbud.

Nu återstår bara att vänta.

Nya boxen. Bertas är till vänster.