Idag var jag alltså nere på ÖOR klockan sju. Man skulle vara där så tidigt eftersom de hade långväga gäster som kanske ville ha frukost innan tävlingen. Ja, kanske - det blev alltså ingen. Där satt vi fem personer och drack kaffe och försökte få tiden att gå. Det tog mindre än en timme att sätta fram allt och då hade vi en timme att slå ihjäl. Jag gäspade stort mesta tiden. Sedan körde tävlingen igång och vid elvatiden fick jag något att göra då det började bli lite disk. Jag diskade en timme och sedan kom min ersättare.
Hemma i Husum igen så gick Berta och jag ut efter vägen. Jag ledde henne till huset där Åsa Gröndahl har sina hästar och sedan vände jag. Det blåste lite kallt men annars så var allt bra. Berta har fått det nya täcket som jag fick av Gabriella på sig. Det ser varmt och mysigt ut. Jag tog hem och tvättade mitt fleecetäcke som har hunnit bli ganska smutsigt vid det här laget.

Ulf och Jag var som sagt bjudna till fest i Lillåkersjön där min pappa och hans syskon har sommarstugor. Det var länge sedan vi var där på hösten så jag hade glömt bort hur otroligt vackert det är där den här årstiden. När man kör över Ullångersfjället och ner igen mot Lillåkersjön så har man en fantastisk utsikt där berg efter berg tornar upp sig i fjärran lik vågor på ett hav. Dagen till ära var dessutom de flammande bergstopparna insvepta i en trollsk dimma som gjorde det bländande vackert. Jag önskar jag hade haft kameran med mig.
Festen var mycket trevlig och jag skrattade så att tårarna rann och jag fick ont i magen. Det är så roligt när man kan sitta och "tokes" och alla som är där har samma humor. Kvällen blev dock inte så sen eftersom jag ska upp tidigt imorgon och sitta i kafeterian på ÖOR under dressyrtävlingarna.

Upp och ut till stallet i morse. Anna-Lena, Filip och jag släppte ut hästarna och mockade. Sedan tog jag och städade sadelkammaren och dammsugade. Därefter var det dags för ridtur. Berta var så snäll inne i stalle och jag fick kratsa hovarna och hålla på med henne hur som helst. När jag red ut på gårdsplanen och förbi hästhagen så riktigt kände jag hur Berta tänkte under mig. Hon ville vara med de andra hästarna och hälsa på dem. Alltså ville hon inte gå förbi dem hur som helst. Det blev tvärstopp. Hon ville inte gå en meter. Men eftersom jag var beredd så tog jag bara och backade henne (det kan hon i alla fall). Vi backade några steg och sedan försökte jag gå rätt fram igen, men det gick inte. Det slutade med att vi backade hela vägen förbi hästhagen och över bron. Sedan vände jag och då gick det hur bra som helst. Det blev inge mer tjafs alls. Vi gick förbi presenningar, järnskrot och Åsas hästar hur som helst. Hon var så himla cool. Sedan tjavade vi ut i skogen efter Kasamrksvägen och det kan jag säga att Berta är en häst som är van att gå i skogen. Hon blev så glad och nöjd och for över stock och sten och genom vattenpölar och lera som om hon aldrig gjort annat. Det var jättekul. Vi red en bit efter vägen innan vi vände och red hem igen. Jag var jätteglad och nöjd när jag kom hem.

Ikväll gick jag och Ulf en promenad runt Husum. Är det inte hästen man är ute och går med så är det maken - ha ha ha. Gjorde lite sjukgymnastik när jag kom in. Det är sååå bannade tråkigt.
Jag har fått älgkött av morsan så jag ska hämta det hos syrran imorgon. Man bugar och tackar... tack, tack.

Det är äntligen fredag och jag har helgen fullspäckad. Veronica släppte ut hästarna i morse och det hade gått bra. Berta står numera i vinterhagen medan Amie, Ayla och Mizty står på gräslägdan tillsammans.
I morgon ska jag till Ullånger på fest i Lillåkersjön där min pappa har sommarstuga. Jag ska försöka göra något med Berta imorgon på förmiddagen innan jag åker. Jag vet inte riktigt vad det blir om jag ska rida ut eller bara promenera igen. På söndag ska jag stå i cafeterian vid helgens dressyrtävlingar för ponny. Jag måste vara där klockan sju på morgonen. Suck.

Åh, vad det var roligt i stallet idag. Jag tog Berta och gick ut på en promenad efter vägen och det var så mysigt. Det var en lagom temperatur ute och inga bilar efter vägen. Där gick jag och småpratade med Berta som lyssnade uppmärksamt. Jag kommer att få kondition i alla fall så det känns ju positivt. Det behöver jag nog. Jag gav hästarna mat innan jag åkte hem och det gick bra.

Jag och Veronica red ut på Gillis lägda. Berta var lugn och fin att sadla och hon sa inget när jag klev upp heller. Jag var lite nervös det kan jag säga, men det gick helt lugnt tillväga. Vi red bort till lägdan. Jag skrittade och travade och försökte få kontakt. Hon har huvudet väldigt högt så jag måste nog köpa en martingal.

Det gick bra att rida hem också. Hon blev inte alls uppjagad utav att Amie taktade hem utan accepterade det också.
Jag tycker hon äter lite lite just nu när hon står ute i hagen. Hon har så mycket att hålla reda på så det finns ingen tid att äta. Inne äter hon hur bra som helst.

Imorse när jag kom så såg jag att Berta hade legat och sovit för hon var helt täckt i sågspån ända upp över öronen. Jag släppte ut hästarna i hagen och de gnäggade lite lätt till varandra innan de började äta. Berta var åter igen på sin vakt mot fåren. Hon tar en tugga hö och sedan spejar hon in i fårhagen.
Anna-Lena kom med Mizty vid halv elva. Hennes hästar skulle vaccineras så veterinären fick ta och gå igenom tre hästar.
Jag var tvungen att åka till jobbet så jag kunde inte vara med på veterinärbesiktningen. Det gick väl sådär. Berta hade sparkat åt veterinären så det hade inte gått att böja igenom bakbenen. Jag tror jag får köra en hårdträning med det. Man får väl göra som man gör på hundar att hästen får en belöning så fort hon gör rätt (eller ska man köra klicker-träning?). Jag får nog köpa en hel packe morötter och köra hanteringsträning på bakbenen. Men det ska väl vara något fel på en bra häst - eller hur är det de gamla talesättet går?
Berta börjar bli väldigt pigg. Det är lite fart i damen.